Rädisa (tvåfärgad mix) frö på band

Agroteknik för rädisa.
Den är inte komplicerad. Fröna sås torra i jorden till ett djup av 1–1,5 cm. Om de sås djupare blir rötterna mer ovala. Rädisor sås på våren, direkt efter snösmältningen.
Rädisa är en köldtålig gröda, och användning av fiberduk vid odlingen gör att man kan få tidigare skörd.
Det största misstaget de flesta hobbyodlare gör när de sår rädisor är att så för tätt. På grund av detta sträcker sig plantan ofta och ger inte önskad mängd rotfrukter.
Det är bäst att så rädisor en och en med ett avstånd på 5x5 cm. Detta kan göras med hjälp av en markör, men för att undvika mödosamt arbete kan de sås med hjälp av pappersband med rädisfrön fästa på ett visst avstånd.
Rädisor växer bra vid måttliga temperaturer, från +12 till +16 °C. Vid högre temperaturer utvecklar växten främst blad, inte rotfrukten.
Rädisor reagerar känsligt på dagslängden. Vid en dagslängd på mer än 16 timmar bildar växten ingen rotfrukt, utan går i stock och blommar.
Rädisor kan odlas både som huvudgröda och som mellangröda mellan rader av morötter, rödbetor, dill, persilja: innan huvudgrödan hinner gro och utvecklas, har rädisan redan mognat och är lätt att ta bort från bädden.
Skörden sker allteftersom rotfrukterna bildas. Vanligtvis har de en diameter på minst 1,5 cm. Samtidigt bryter man av bladen på rädisan, eftersom de avdunstar fukt (utan denna åtgärd blir rotfrukten slapp).
Man bör inte vänta för länge med att skörda rädisor, eftersom rotfrukten blir grov och träig/svampig om den växer sig för stor.

* Rädisa är en av de mest populära tidiga grönsakerna. Under en säsong kan man skörda tre gånger från samma bäddar.
För rädisor väljer man luckra, fuktiga, bördiga jordar med neutral eller svagt sur reaktion.
På strukturlösa och näringsfattiga jordar bildar grönsaken ingen rotfrukt. Vanligtvis sås rädisor på friland från 15 april till 15 maj och från 15 augusti till 1 september.
Detta beror på att värme och långa ljusa dagar orsakar stocklöpning, även om det finns sorter som kan odlas under hela trädgårdssäsongen (så snart jorden tinar och tills den fryser igen).
När du odlar denna gröda, glöm inte att välja stora, färska frön för sådd. För att få en hög skörd måste de sås jämnt och inte för djupt i jorden. För täta sådder bildar inga rotfrukter.
Rädisa är köldtålig men tål inte torrt och varmt väder väl: rotfrukterna blir svampiga och beska.
Rädisa älskar lucker jord som absorberar vatten väl och är rik på gödsel. För den första sådden förbereds jorden på hösten och täcks med plast, och på våren, innan snön smälter, rensas den och så snart jorden tinar till cirka 20 cm djup luckras den upp och sådd utförs.
Till jorden tillsätts per kvadratmeter 1 hink humus/brunnen gödsel, 1 hink ruttet sågspån (om det inte finns, 1 hink grästorvsjord och 1/2 hink flodsand), 1/2 liter träaska, 1/4 liter trädgårdskalk (dolomit), 1 matsked superfosfat, 1 matsked NPK-gödsel, 1 matsked urea och 1 tesked kaliumgödsel.
Allt detta sprids jämnt över den grävda ytan och grävs om igen, jämnas sedan till med en kratta och en bädd formas.
Bädden bör inte vara mycket hög och inte sluttande, så att vattnet inte rinner av den eller stannar kvar och skapar pölar. Sådd utförs i tvärgående fåror som är 1 cm djupa. Mellan fårorna görs ett avstånd på 5 cm, och mellan fröna 2–3 cm, sedan täcks fårorna med samma jord, vattnas med varmt vatten och täcks med fiberduk.
Som regel behöver bädden som är täckt med täckmaterial inte vattnas före uppkomst. Efter att fröna har grott, vattnas var 1–2 dag, och mer sällan i kallt väder.
När fruktämnet når storleken av en stor ärta måste vattning ske dagligen med 1–2 hinkar per kvadratmeter. Ju intensivare vattning, desto saftigare rädisa och desto mindre beska. Täckmaterialet kan lämnas kvar under hela odlingsperioden, men för att bromsa tillväxten i fruktstadiet är det bättre att ta bort det.